Stämningen i huset är otroligt tryckt, alla formligen exploderar över minsta lilla.
Saga märker också av den annorlunda sinnesstämningen och färgas hon också.
Jag trodde att jag formligen skulle tycka att den här sista veckan skulle vara den värsta, och det är den på sätt och vis, men ibland när Saga mår som sämst önskar man att man redan var nere i Lund.
Där man kan slappna av och släppa ansvaret. Nu när Saga blivit sämre kan man se hur trött hon är bara av att möta hennes blick. Till och med min mamma upptäckte hur dåligt Saga mår och utbrast:
-Kan inte tiden gå lite fortare så hon får den där operationen snart...
Vissa dagar orkar hon knappt stå på benen, hon har slutat att hoppa studsmatta, hon älskar fortfarande att gunga, men det gäller att bryta i tid annars kräks hon. Sista tiden har hon kräkts och blivit anfådd av minsta lilla.
På måndag åker vi ner till Lund för att vara på plats till tisdag morgon, då det är dags för röntgen inför operationen på onsdag.
Det blir jobbigt, men vi tror och hoppas på att få vårat lilla yrväder tillbaka i ännu bättre skick.
Så nu får ni följa med på ännu en resa med Saga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar