Jag blir så arg

 Det här inlägget som jag skriver idag flyter liksom över hela händelsen, men jag bara känner att jag måste få detta sagt!

  Nu i dagarna har man gått ut och varnat blivande mammor från att äta den antidepressiva medicinen som innehåller citalopram, i slutet av graviditeten, då den kan skada hjärta och lungor hos fostret.

 Jag åt denna medicin precis i början av Sagas graviditet, att skaffa ett barn till fanns inte på kartan just då. Efter höst 04 till sommar 05 varit mer än en helvetiskt tid, som avslutades med en rejäl bilolycka som formligen räddade livet på mej, hade jag efter 2 års sjukskrivning börjat arbetsträna och var uppe i 75 % när jag började ana det ofattbara att jag var gravid igen.
 Bara tanken slog mej slutade jag genast med min medicin, alla läkare som jag pratade med då tyckte att jag var helt dum i huvudet som slutade med denna "helt ofarliga medicin". Men jag stod på mej, det är ju inga sockerpiller man stoppar i sej direkt, det påverkar ju hela kroppen, så det är klart det påverkar fostret också.
  Jag hade väldig ångest över detta, för hade jag vetat jag skulle bli gravid hade jag ju slutat med dom innan. Jag tar ju knappt huvudvärkstabletter när jag skulle behöva det.
  Så när Saga föddes och jag sa att jag tagit denna medicin fick jag bara höra att jag absolut inte kunde
anklaga mej själv för detta. Men jag har varit helt 100 på att det är detta som legat bakom Sagas problem hela tiden.
  I Sagas fall kunde inget bli ogjort i och med att jag inte visste att jag var gravid, men att bara gå ut och varna för detta i slutet av graviditeten, istället för att försöka få mammor att inte äta den alls när man väntar barn vore ju det bästa.
 Det födds ju ca 1000 barn/år med någon form av hjärtfel, självklart ligger mediciner bakom en del av dessa fel.
  Jag önskar att inget barn skulle behöva gå igenom detta som Saga fått gå igenom.
 När jag väntade Tilda, som var ett allt igenom planerat barn tog jag inte en tablett av något slag och hon föddes frisk.
  Saga i sej är inte problemet, men att ha sett henne lida så mycket som hon gjort, gör ju att det känns som man sitter med ganska mycket bevis på att dessa små "ofarliga piller"inte borde ätas överhuvudtaget när man är gravid!