söndag 8 januari 2012

Sagas dop

 I och med att vi bara fick olika förflyttningar hela tiden ville vi ha dopet i Link innan operation, vi hade pratat med personalen om detta och dom tyckte att det var en bra ide.
 Så på Sagas 4-mån dag var det dags.
 Vi hade ordnat med fika och tårtor nere i cafeterian, dom höll i allt, väldigt behändigt.
 En vän till mej- Mikaela Stigsdotter Larsson hade precis blivit prästvigd när Saga föddes, så nu fick hon döpa Saga.
 Det var svårt att bestämma vilka som skulle vara med på dopet, med bara dom allra närmaste blev vi väldigt många, men så fick det bli, vi hade ju velat bjuda många fler.
  Så den 22/5-09 hade vi dopet inne på sal 20.
 Saga bar  min äldre brors och min gamla dopklänning, Saga var nr 7 som bar den med samma rosa band som jag själv burit för många år sedan.
 Det tog ett tag att vänta in alla, föräldrar och syskon med respektive och syskonbarn.
  Faddrar var Erica Hallberg och Rickard Rosen.
  Båda skiftens personal var med då vi lagt dopet vid skiftbytet då så många som möjligt ville vara med.
 Vi turades om att hålla Saga, som verkade gilla uppståndelsen runt henne, och hela rummet fullt med folk.
 På Neo hade dom en flyttbar dopfunt då dom hade nöddop väldigt ofta, nu var det ju inget nöddop men Saga var ju inte heller flyttbar så så fick det bli.
 Vi sjöng Tryggare kan ingen vara, så fick Saga sitt namn och vatten på sitt huvud. Man kan inte ha levande ljus på salen pga olika syrgas utrustning så det fanns ett konstgjort ljus som man använde istället. Mikaela höll en fin predikan.

  Carina som är Mikaelas mamma fyllde i dopbeviset då Mikaela är blind. Det blev en väldigt fin cermoni precis som vi ville ha den med tanke på allt.
  Vi hade ordnat tårtor till personalen som dom kunde äta i omgångar i personalrummet, personalen sätter patienterna först, raster är inga självklarheter.
  Saga fick en jättesöt body med spets strumpor till av personalen. Dom brukade inte ge doppresenter, men Saga blev ju lite speciell för dom.
 Så tog vi oss alla ner till cafeterian där tårtor och fika fanns.
 När fikat och presenterna var färdigt började folk att droppa av, Per skjutsade hem Rickard och Tilda följde med dom.
 Det var jättekonstigt att ha sett alla kända ansikten på en och samma plats och sen bli helt ensam, nu visste vi ju att överflyttning till annat sjukhus kunde hända när som helst, på obestämmd tid.

2 kommentarer:

  1. Jag minns så väl den här dagen. Den var så fin och kändes hoppfull trots sjukhusmiljön och en Saga mitt i ett virrvarr av slangar och apparater. Kram Carina

    SvaraRadera
  2. Tack, jag var så glad att ni var där!
    Kram R-M.

    SvaraRadera